Internationsl Centre for Reindeer HusbandryASsociation of World Reindeer Herders
Fágaseminára boazoealáhusa nissonolbmuide – Lea go boazoealáhusas dárbu nissoolbmuide?Álttá Rica Hot
Written by Karen Inga Kemi   
Thursday, 04 March 2010 11:02
AddThis Social Bookmark Button
Preassadieđáhus 03.03.2010/Pressemelding 03.03.2010

Boazodoallohálddahus/Reindriftsforvaltningen

Fágaseminára boazoealáhusa nissonolbmuide - Lea go boazoealáhusas dárbu nissoolbmuide?Álttá Rica Hoteallas 05.-07.03.2010

Fagseminar for kvinner i reindriften - Er det bruk for kvinner i reindriftsnæringen?

Alta Rica Hotell 05.-07.03.2010

reindriftskvinner_logo1_2


Fágaseminára áigumuš lea fuomášuhttit nissonolbmuid saji ja bargguid boazoealáhusas ja čohkket boazoealáhusa nissonolbmuid fágalaš ságaštallamiidda. Seminára fáttát leat nissonolbmuid vejolašvuođat ja hástalusat otná ealáhusas, nissonolbmuid máhttu ja oahpaheapmi ja mo ávkkástallat árbevirolaš máhtuin dálá boazoealáhusas. Deaŧalaš fáddá lea maiddái mo ealáskahttit boazoealáhusa nissonfierpmádagaid mat álggahuvvojedje 1999:s ja 2000:s. Dasto digaštallojuvvo maiddái boazoealáhusa nissonolbmuid riikkaviidosašfierpmádaga stivraásaheapmi ulbmiliiguin ja boahtteáiggi sadji. Seminára lea Álttá Rica hoteallas 05.-07.03.2010 ja rabas buohkaide.



Lágideaddji Riikkaidgaskasaš Boazodoalloguovddáža Birgen prosjektajođiheaddji Karen Inga Kemi muitala ahte guovddáš áššit leat nissonolbmuid beaivválaš dilli ealáhusas, hástalusat ja gáibádusat, árbevirolaš máhttu ja oahpaheapmi dáláš boazodoalus, nissonfierpmádagaid dárbu, ovdánahttin, hástalusat ja strategiijat, boazodoallolága vuhtiiváldin nissonolbmuid ovdánahttinvejolašvuođaid ektui ja Sámedikki dásseárvvu áigumušat earret eará. Dáid fáttáid semináraoasseváldit digaštallet maiddái joavkobargguin.

Boazodoallohálddahusa nisson- ja bearašráđđeaddi, Álet-Ristin Máret/Máret Sárá, lea ovttas Birgen prošeavttain ovttasbargan semináraráhkkanemiin ja ovttas singuin evttohan njuolggadusaid vejolaš riikkaviidosašfierpmádaga stivrii.

- Dál leat 11 boazodoalu nissonolbmuidfierpmádaga Plaassjes máddin gitta Mátta-Várjjagii nuortan, čilge Máret Sárá. - Nissonfierpmádagain leat nissonolbmot geat leat siidaoasi miellahtut. Nissonfierpmádagat leat friddja, iešheanalaš fierpmádagat mat sáhttet ja berrejit doaibmat sorjjasmeahttumit eará ásahusaid ektui, muhto mat seammás ohcet ovttasbarggu ollusiiguin ovddidan dihtii nissonolbmuid gáibádusaid. Nissonolbmuid fierpmádagaide juolluduvvo jahkásaš doaibma- ja prošeaktadoarjja nissonolbmuid guoski doaimmaruđain maid boazodoallošiehtadusas leat mearridan. Dát juolludeapmi lea váldodoarjja bargui čalmmustahttit nissonolbmuid saji ja árvvu siidadoalus ja báikedoalus.

- Dál eanaš nissonfierpmádagat eai doaimma, ja dieđu mielde lea dušše guovtti fierpmádagas doaibma. Dát sáhttá sivas dan go eanaš nissonolbmuin (91 %) lea bálká- ja/dahje ealáhusdienas olggobealde ealáhusa. Danin sáhttá leat unnán ástu leat mielde eaktodáhtolaš fierpmádatdoaimmas, ja earát fas leat juo áirrasin iešguđet váldostivrenorgánain ja stivraámmáhiin. Guovlluin gos boazosámit leat unnitlogus ja hádjanan gilážiidda, de leat gaskkat guhkit fierpmádatdoaibmaguovllus.

Sárá mielas lea dál deaŧálaš digaštallat mo ealáskahttit nissonfierpmádagaid. Fierpmádaga doalaheapmi berre leat boazoealáhusa nissonolbmuid iežaset dáhtus. Vejolaš riikkaviidosaš nissonfierpmádaga ásaheapmi sáhtášii leat gulahallangaskaoapmin fierpmádagaide ja nannešii oktavuođa ja oktiigullevašvuođa boazoealáhusa nissonfierpmádagaide mat leat hádjanan miehtá boazoealáhusnorgga.

Máret Sárá čujuha ahte fierpmádat galggašii vuhtiiváldit miellahtuid dárbbu deaivvadit, vásihusaid lonohallat, oahppat, inspirašuvnna ja impulssaid (oaivadusaid) oažžut, addit ja fidnet dieđuid ja movttidahttima vásihit, ođđa searaid fidnet, áhtanuššat, alvvaduvvat, dovdat oktavuođa ja gullevašvuođa, ustitvuođa nannet ja dovdat ahte duođasváldet olbmo. Jos fierpmádat galgá lihkostuvvat, de berrejit ollašuhttit unnimusat golbma eavttu:

  1. Beroštussearvevuohta: Oasseválddiin berre leat oktasaš beroštumit mat dahket sin fierpmádaga oasseváldin. Jos ii leat oktasaš vuođđu, de fierpmádatbargu sáhttá álkkibut nohkat. Ii oktage dárbbaš leat mielde fierpmádagas jos ieš ii ane ahte oažžu maidige ávkki das. Dieđusge galgá leat vejolašvuohta muhtumiidda heaitit ja earáide fas álgit.
  2. Oktasaš ulbmil: Oasseváldit berrejit šiehtadallat oktasaš barggu ja doaimmaid mihttomeriid. Lea dárbbašlaš ahte álggurájes jo leat oasseváldit čielggadan maid háliidit ovttasbargguin ja doaimmaiguin juksat.
  3. Geatnegasvuohta: Lea deaŧalaš ahte juohkehaš searvá jovkui árjjalaččat, ja ahte juohkehaš dovdá ovddasvástádusa dasa ahte joavku doaimmašii. Šiehtadusaid galgá doallat, ja ovttavástolas (solidaralaš) láhtten lea dárbbašlaš.


Sárá čujuha loahpadettiin ahte semináralágideapmi lea maiddái Boazodoalu Ovddidanfoandda sávaldat vai nissonfierpmádagaid ealáskahttin doaibmagoađášii, ja dán láhkái dat dagahivčče ahte nissonpolitihkalaš mihttomearit boazoealáhusas ollašuvvošedje.



Formålet med fagseminaret er å synliggjøre kvinners rolle og oppgaver i reindrifsnæringen og å samle reindriftskvinner for faglige diskusjoner. Temaer for fagseminaret er kvinners muligheter og utfordringer i reindrifta i dag, kvinners kunnskap og opplæring og hvordan tradisjonell kunnskap kan nyttiggjøres i dagens reindriftsnæring. Ett av temaene er også remobilisering og vitalisering av kvinnenettverkene for reindriftskvinner som er opprettet i 1999 og 2000. Det diskuteres også om det er behov for et riksdekkende styre for reindriftskvinnenettverkene, formål og fremtidig rolle. Seminaret er på Alta Rica hotell 5.-7. mars 2010, og er åpent for alle.



Arrangøren, Birgen prosjektets leder ved Internasjonalt fag- og formidlingssenter for reindriften, Karen Inga Kemi opplyser at sentrale emner på sakslisten er kvinnenes daglige situasjon i næringen, utfordringer og krav, tradisjonell kunnskap og opplæring i dagens reindrift, reindriftskvinnenettverkenes nytte, utvikling, utfordringer og strategier, reindriftslovens ivaretagelse av kvinnenes utviklingsmuligheter i reindrift og Sametingets likestillingsstrategier blant annet. Disse temaene diskuteres også i gruppemøter.

Reindriftsforvaltningens kvinne- og familierådgiver Máret Sárá har samarbeidet med Birgen prosjektet i planleggingen av seminaret og utarbeidelse av forslag til vedtekter for et eventuelt overordnet landsdekkende styret for kvinnenettverkene.

- Det er i dag 11 kvinnenettverk i reindriften fra Røros i sør til Sør-Varanger i øst, opplyser Máret Sárá. - Nettverkene representerer kvinnene som står i reindriftsmanntallet (siidaandelens medlemmer). Nettverkene er frittstående, selvstendige enheter som kan og bør fungere uavhengig av andre organer, men som samtidig vil samarbeide med så mange som mulig til fremme av kvinnekrav. Til kvinnenettverkenes drift bevilges det etter søknad driftsstøtte og prosjektmidler av de årlige avsatte midler under reindriftsforhandlinger til kvinnerettede tiltak. Avsettingen over reindriftsavtalen til kvinnerettede tiltak er et sentralt bidrag i arbeidet med å synliggjøre kvinners rolle og betydning i reindriften, samt reindriftshusholdet. - De fleste kvinnenettverk ligger nå nede, og det er kun aktivitet i to nettverk. Dette kan skyldes at de fleste kvinner er i lønnet arbeid utenfor reindriftsnæringen (91 %). De kan av den grunn ha liten tid til frivillig nettverksarbeid, mens andre er allerede representert i forskjellige sentrale styringsorganer og styreverv. I områder der reindriftssamer er i mindretall og bor spredt i flere bygder, kan det være lange avstander innen nettverkets funksjonsområde.

Sárá synes det nå er viktig for kvinnenetteverkene å diskutere hvordan mobilisering og revitalisering av kvinnenettverkene skal skje. Ønske om å beholde nettverk må være forankret i reindriftskvinnenes behov for et slikt nettverk. Et eventuelt overordnet riksdekkende styre vil kunne bli et samlende kommunikasjonskanal for nettverkene og styrke kontakten og samhørigheten for nettverkene som er spredt over hele reindriftsnorge.

Máret Sárá viser til det faktum at et nettverk skal ivareta medlemmenes behov for å møtes, utveksle erfaringer, lære, hente inspirasjon og impulser, gi og få informasjon og oppmuntring, hente styrke, vokse, frigjøre energi, føle samhold og tilhørighet, utvikle vennskap og bli tatt på alvor. For at et nettverk skal bli vellykket, må minst tre betingelser være oppfylt:

1. Interessefelleskap: Deltakerne må ha felles interesser av å være med i netteverket. Uten en slik felles basis, vil nettverket lett kunne gå i oppløsning. Ingen behøver å være med i nettverket hvis de ikke selv synes de får noe igjen for det. Det må selvsagt hele tiden være rom for å at noen slutter og andre begynner.

2. Felles mål: Deltakerne må avtale en felles målsetting for arbeid og aktiviteter. Det er nødvendig fra starten av å avklare hva deltakerne ønsker å oppnå med samarbeid og aktiviteten.

3. Forpliktelse: Det er viktig at den enkelte går inn i gruppen med liv og lyst og at den enkelte føler ansvar for at gruppen skal fungere. Avtaler må respekteres, og det er nødvendig med solidarisk opptreden.

Sárá viser til slutt at seminaravholdelse også er etter ønske fra Reindriftens Utviklingsfond for å komme i gang med remobilisering av kvinnenettverkene og via nettverkene arbeide aktivt med kvinnerelaterte saker, og på den måten bidra til å nå de politiske mål for kvinnepolitikk innen reindriftsnæringen.



Birgen